Norrland och svinkallt
Jag vill berätta till er om två upplevelser jag haft denna vecka som känts rätt så unika för Norrland. En både härlig och ohärlig, och en så knäpp grej som jag inte ens visste kunde ske.
Nr 1 är att jag senaste dagarna använt det exotiska färdmedlet spark för att ta mig till jobbet. Insåg att vägen över isen som kommunen plogar upp faktiskt är kortare än vägen över tidigare omskrivna bro, och väl där påmindes jag om att kommunen ju även tillhandahåller lånesparkar som står utställda längs med isvägen. Ganska härligt med spark, medarnas ljud mot den svarta isen, sprickorna i den som gör att man ser hur tjock den är. Nära på en meter ser den ut att vara. Tänkte på alla små gummor som kommit före mig som sparkat sig fram på vintrarna, tänker ibland på dem, gummorna, det långa ledet av gummor som lett fram till mig. Det ohärliga med sparkandet ligger i hur kallt det varit senaste dagarna, iskalla kinder; buff uppdragen till näsan, mössan långt nerdragen, kapuschongen på. Men kallt hade det ju varit hur jag än tog mig fram. Fick faktiskt till och med se norrsken på vägen hem igår när det hunnit bli helt svart innan det var dags för mig att åka hem vid fem, stannade och kollade ett tag trots kylan.
Nr 2 är det då det där knäppa som hände mig idag. I och med att det är så kallt (runt minus 30 idag och "känns som -38"), så är det också extremt torr luft inomhus. Detta i sin tur innebär att allt blir så statiskt, jag får stötar av allt, diskmaskinen, dörrhandtag, andra människor. Tror att kläderna vi har på jobbet också är extra dåliga för detta, får inte lika mycket stötar hemma. Hur som helst. Jag hade precis skickat ut en patient, spritat av händerna och tog upp en annan spritflaska för att sprita av stolen och bristen innan nästa patient. När jag gör det får jag en jättestöt av kranen på handfatet, och spriten på mina händer tar eld!!!! Jag tittade nog åt ett annat håll för jag såg aldrig att det flammade till, kände bara hur min hand blev jättejättevarm och ryckte till mig handen och slängde spritflaskan ifrån mig! Trodde typ att flaskan hade sprängts! Eller att det var nåt fel med nerverna i min hand! Stod stilla mitt i rummet som en skrämd mus. Pusslade sedan ihop lukten i rummet med värmen på handen, kollade närmare och såg att alla de små fjuniga hårstråna på min hand var bortbrända, små ihopkrullade brända hårrester kvar. Så nu vet ni att det kan ske! Ny sak i vardagen att vara rädd för! Varsågoda!
On fire! Hahaha, nämen fy så knäppt!