Om en timme, om ett år
Just nu sitter jag i mitt mottagningsrum på vårdcentralen, behövde lite egentid på lunchen idag. Kände mig trött på pratet i fikarummet, samtalet flöt inte och jag orkade inte anstränga mig. Snor (som vanligt, som andra också gör) en lista av Flora!
Om en timme sitter jag mitt i nästa patientbesök, en flicka som kanske har astma. Tänker ofta när jag träffar barnpatienter att mina föräldrar aldrig hade tagit mig till vårdcentralen för det som de är där för. Inte alltid såklart men ofta, är många onödiga besök med oroliga föräldrar. Men att lindra en persons oro är ju också värt något.
Om en dag har jag min "lediga" eftermiddag, dvs min undervisningstid. Jag tänkte inte gå på veckans föreläsning eftersom jag sett den förra gången den kom runt i rotationen, och helt ärligt har jag helt tappat motivationen till att plugga något sen jag klarade AT-tentan. Mest troligt sitter jag hemma den här tiden, äter lunch, kanske hunnit lägga mig på soffan redan för att ta en liten tupplur. Som bekant varit SÅ trött senaste tiden. Senare på eftermiddagen ska jag träffa en kompis och gå och fika. Senare efter det gå på ett pass på gymmet med en annan kompis OM jag inte blir förkyld! Känt mig tjock i näsan idag, hoppas hoppas att jag slipper bli sjuk.
Om en vecka går solen upp en halvtimme tidigare än den gör just nu, dvs ljus på väg till jobbet! Otroligt. I övrigt rullar det ju på som vanligt. Inget spännande som sker.
Om en månad är jag klar med min AT och har gått in i mina lediga veckor jag planerat in mellan mina anställningar. Det är veckan jag fyller år då till och med! I min hjärna är jag redan 28 så känns inte så märkvärdigt att jag ska bli det på pappret, men ska väl planera in nåt slags firande, åtminstone för familjen. Om allt går enligt planerna så har jag redan hunnit med min ena resa jag tänkt åka på, hoppas den blir av, och att den blir mysig.
Om ett år har jag nästan gjort ett år på min ST. Förhoppningsvis är jag nöjd med mitt val och börjar känna mig trygg på arbetsplatsen. Mest troligt bor vi fortfarande kvar där vi bor nu, men har faktiskt börjat snegla på att flytta till hus? För att slippa stök med bostadsföreningens styrelse och för att få en egen trädgård. Tror inte så mycket kommer vara annorlunda faktiskt, om ett år, men vad vet väl jag. Om ett år fyller jag snart 29, farligt nära 30? Kanske får mig en 30-årskris? Tror inte. Känner mig ändå, på det stora hela, nöjd och tillfreds med mitt lilla liv jag har.